Arvsrätt ger trygghet för efterlevande genom regler om arv, testamente och laglott, vilket minskar risken för familjetvister vid arvsfördelning. Läs mer här.
Allt fler frågor om arvsrätt väcks när familjekonstellationer förändras och livssituationer skiftar. Genom svensk arvsrätt har efterlevande en lagstiftad trygghet, där det tydligt fastställs hur arv ska delas mellan släktingar. Många misstag sker om kunskap om reglerna saknas och konflikter i familjer riskerar uppstå. Rätten till arv har djupa historiska rötter i Sverige, där både närmast anhöriga och testamentets önskningar vägs in.
Även om testamente finns regleras fortfarande viss egendom av lagarna för arvsrätten. Exempelvis kan barn alltid kräva sin laglott, oavsett innehållet i ett testamente. Ett vanligt missförstånd är rätten för sambor att ärva, som i regel endast finns om särskilt dokument upprättats. För att undvika meningsskiljaktigheter och oväntade tvister är det därför avgörande att känna till arvsrätten.
Viktiga steg när arvsrätt ska tillämpas i vardagen
När någon går bort inleds arbetet med att fastställa vilka som har rätt till arv. Den legala arvsordningen innebär att make, barn eller barnbarn vanligtvis står först i kön. Om ett testamente finns måste detta respekteras inom arvsrättens ramar, men barnens laglott kan aldrig kringgås helt.
Vid en arvsfördelning är det avgörande att dödsboets tillgångar och skulder kartläggs korrekt. Arvskifte sker därefter mellan delägarna och tvister hanteras ibland i domstol. Många väljer att ta hjälp från specialister på området för att undvika missförstånd och så att allt går rätt till. Ett väl utformat testamente är ofta det bästa verktyget för att efterlämna en tydlig vilja och förebygga osäkerhet kring arvsrätten.